Summa sidvisningar

måndag 1 augusti 2011

västerås- staden där trender är viktigare än dig

Jag bor i Västerås.
Västerås, staden där tjejer kollar snett och grabbar får respekt och blir någon när dom ha legat med tillräckligt många och däckat på tillräckligt många fester.
Att tjejer kollar snett så kommer det nog alltid vara.
Jag va själv den tjejen förut.
Som kollade snett på alla som inte va som mig.
När jag egentligen beundrade dom för att dom vågade sticka ut.
Jag kunde säga att jag hatade någon jag inte ens kände.
Det är inte rätt.
Jag har lagt av.
Jag är 17 år och har mognat.
Men vissa verkar inte ha gjort de. Det finns fortfarande dom i min ålder som kollar snett på alla som inte är som dom. Som enligt dom inte är ''rätt''.

Västerås är även staden där trender står i fokus och i stort sätt varje tjej ser likadan ut. Trist men sant. Dom som vågar sticka ut kallas missfoster eller liknande när dom egentligen borde hyllas, hyllas för att dom vågar. Hyllas för att dom inte låter blickarna rubba deras stil. Hyllas för att dom inte tänker ändra sig för någon annans skull.
Jag går på en skola där kläder och utseende har en väldigt stor roll.
Där man ska smälta in. Inte sticka ut för mycket.
Det finns en skola som är ännu värre.
Där kan man få snea blickar bara för man en dag valde conversen framför dom obekväma högklackade skorna.
Varför ska folk lägga sig i så mycket?
Och varför bryr man sig egentligen så mycket om vad andra tycker?
Varför kan man inte när man vaknar på morgonen och känner för att ha den illgula tröjan tillsammans med dom där ruskigt snygga röda byxorna, kunna ta på sig det?
Nu säger jag inte att det inte finns dom som gör det för de gör de.
Och till er vill jag säga att jag beundrar er för att ni inte låter någon säga till er vem eller vilka ni ska vara!
Min stil i sig är ganska klassisk och jag trivs i enkla färger såsom svart, vit, grå, beige. Men nån dag så kanske jag är den tjejen ni kollar snett på för att hon har röda byxor och en grön/lila/gul/rosa/regnbågs randig tröja till.

Nånstans vill jag verkligen tro att alla dessa måsten tar slut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar