Min praktik är slut och jag känner mig tom. Behöver få hjälpa människor. Finnas till hands. Skolan ger mig inte det och bara tanken på att sätta mig i skolbänken igen på måndag ger mig ångest.
Men jag ska kämpa. För utan skolan kommer jag inte kunna jobba med människor. Jag kommer inte få hjälpa. Inte finnas till hands.
Och det är de jag vill.
Jag vill att människor ska känna sig trygga och hjälpta.
Jag behöver de för att hjälpa mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar